Det sägs att man aldrig ska ångra någonting som en gång gjort en glad. Jag håller inte med. Iallafall inte när "fallet" gjort en mer ledsen,besviken och arg än vad det gjort en glad.
Det senaste året har varit upp och ner. För ett år sedan träffade jag någon. Jag förutspådde redan från start att denna person inte skulle vara bra för mig. Nu tänker jag " varför lyssnade jag inte på mig själv då?" Då hade jag sluppit denna besvikelse,gång på gång. Jag hade sluppit alla bråk och att ständigt gå o vara ledsen för jag visste att jag tillslut skulle bli tvungen att sluta träffa honom. Och jag hade sluppit denna olyckliga kärlek. Han är inte pålitlig och kommer heller aldrig att bli det. Nu har den här stunden kommit,stunden då jag har bestämt mig för att nu får det vara nog. Jag har tänkt denna tanke många gånger förut,jag har även sagt det. Men jag har inte klarat av att hålla det. Jag tyckte ju så mycket om honom. "Förblindad av kärlek" skulle man kunna säga. Fast egentligen var jag inte blind. Jag såg att jag blev mer och mer fäst vid honom. Att han fick mig att må mer dåligt än bra. Att han sårade mig nästan varenda gång vi träffades..
Men jag kunde ändå inte sluta. Jag var fast.
Men nu är det slut med det. Som en fin vän till mig sa:Ja nu är det banne mig slut!! Du ska komma över honom! Det kommer bli smärtsamt nu men det kommer gå över. Om du hade stannat med honom hade smärtan bara fortsatt. Tortyren hade dragits ut liksom. Nu är det dags att ta klivet ut! Ut med det gamla, in med det nya! han är bara en liten myggfjärt i ditt liv. Känns som han är en jätte nu men sen kommer han inte vara någonting <3
Jag är så glad att jag har mina vänner. De finns alltid där,oavsett vad.
Måste bara tillägga,att denna person inte är någon typisk idiot. Fick en känsla av att den bilden målats upp nu. Han är inte dum med avsikt. Jag antar att han inte kan bättre bara. Men det är ju tyvärr lika illa för min del. Jag mår inte bättre av vad han gör bara för att han inte fattar att det sårar mig. Jag mår inte bättre av att han håller på med andra bara för att han "är impulsiv o inte tänker på konsekvenserna ".
Trots allt detta så tycker jag så otroligt mycket om den här personen. Jag bryr mig om honom och han betyder mycket för mig. Väldigt mycket. Vet inte om jag känt en sådan dragning till någon förut. Men det spelar ingen roll. Jag måste göra det här för min egen skull. Och om jag får säga det själv, så är slutet på våran vänskap/ kärlek eller vad man ska kalla det, till mestadels hans förlust. Jag har funnits där i alla lägen..men men.
Att sluta träffa denna person må vara det svåraste jag någonsin gjort. Men jag kommer klara det. Inom sinom tid så kommer allt kännas bra igen.
Kändes skönt att få skriva av sig lite.
Jag har en tendens att alltid falla för "fel killar". Fick ett tips av en man för ett tag sedan. Han sa att om jag får kontakt med en kille som jag absolut inte fattar tycke för,då ska vi träffas. Om jag däremot börjar prata med någon och jag märker att jag blir intresserad,då ska jag springa för livet. Ungefär så. Intressant och egentligen ett bra tips haha. Det kan vara ett tips till er därute som är lite som jag,fattar tycke för fel personer. En god vän till mig t.ex ;)
Det för allt för nu.
Hej så länge
